mats-karlsson

Så var det dags igen

Det lackar mot högtider och själv blir jag inte så upphetsad över det hela.

När julgranspynt och annat tittade fram i affären redan i slutet av september så började jag må lite illa. Det finns liksom ingen respekt för någonting längre. När jag var barn pyntade vi julgranen på julaftonens morgon. Hela familjen åt frukost och sen var det dags att pynta. Granen luktade friskt när den fick komma in i stugvärmen.
Oftast fick den stå i typ fjorton dar, sen hade vi barr i hela kåken och mor var nog lite trött på att städa.

Själv satte jag upp mitt julpynt första advent. En liten adventsljusstake som består av fem små lampor. Extremt lågenergi är det också. Om den är tänd eller släckt märks inte på elräkningen. Men  där stannar mitt pyntade och pimpande inför jul och nyår.
Jag kommer lägga lite mer energi på god mat och dricka, istället. Ty, sånt kräver min stora kropp. Den ska ju underhållas…

Läget i Saxemara IF har gjort mig extra glad de sista veckorna. Välkända namn har aviserat att de vill komma tillbaka till klubben. Det är riktigt bra det. Vore värre om spelare ALDRIG ville komma tillbaka. Då hade man behövt rannsaka sig i klubben. Hur laget ska räcka i Blekingefyran har jag ingen aning om. Det har nämligen visat sig att jag haft allt annat än koll under den gångna säsongen. Detta är mitt eget fel, missade en del matcher och sen är jag numera värre än vanligt disträ. (Se där, nu fick ni lära er ett nytt ord också, googla och läs vad det betyder.)

Pricken över i:et kom när jag skulle skriva kontrakt på bostadsrätten. Jag hade träffat killen som sålde lägenheten lite hastigt en kväll. Ingen större reaktion från min sida, om jag ska vara ärlig. Sen satt vi där hos mäklaren och hade skrivit papper. Pratade lite om fotboll. Jodå, han hade spelat i Listerby. Jaha, se där så kul då, mumlade väl jag.
Men i år då? undrade jag.
- Jag har spelat för Saxemara IF! blev svaret.
Total kalops i skallen. Jo, det ska vara kalops inte kollaps. Det sa en grabb till mig en gång på en högstadieskola.
När han skulle säga kollaps sa han kalops. Vi skrattade som bara den och jag gillade uttrycket.

Men hur fanken jag kunde missa SIF:s Jim, ja, det begriper jag inte. Kände väl inte igen honom utan kortbyxor och fotbollsskor, antar jag. Jag måste ju hitta på nåt ju!
Till sist ska ni alla ha trevliga helger. Ta hand om er och nära och kära. Tänk också på alla de som sitter ensamma och lider alla helvetes kval.
Det är nyttigt ha lite perspektiv på saker och ting.

Noterbart: En krönika ska vara personligt skriven och innehålla egna åsikter. Det är precis det som ovanstående rader står för. Således är det inte Saxemara IF:s uppfattningar som skrivs här, utan de är mina privata åsikter.
mats.karlsson@saxemaraif.se