Vårsäsongen 2016 Saxemara IF

 Ny tränare Magnus Karlsson med gamla gardet David Gummesson samt Patrik, Babic och Simon fick det relativt tufft i vintras med en ganska tunn trupp och med mycket skador och sjukdomar så kämpade vi ändå på tillsammans. Vi behöll det mesta från 2015 i spelarmaterialet och Jim, Leo samt Andre kritade på för de blå. Tre spelare vi visste skulle passa in i truppen på ett bra sätt, både som spelare och personer.

Hårt hårt jobb krävde tränarna och vi visste att samtliga matcher 2016 skulle bli svårare än en match 2015, så stor är skillnaden mellan divisionerna. Inget gnäll från någon och jag tycker att sammanhållningen kändes stark redan från start. Samtliga hjälpte hela tiden varandra och Magnus Karlsson hade hela tiden ett mål med sin träning. Spelarna köpte det rakt av och nu började träningsmatcherna.

Blandade resultat där vi slog en del div 4 lag lätt, men även en förlust mot div 4lag gjorde att jag blev lite fundersam. Som sagt inte en enda match kunde vi spela samma lag och tom genrepet så saknades i mina ögon startspelare. Men när vi kryssade mot Nybro så kände jag att fan detta kan bli bra ändå. Vi tog in Adnan och det ångrar jag inte en sekund, han visade direkt att han blev ett tillskott i truppen.

Truppen började formar sig på ett bra sätt när nästa bakslag kom. Någon spelare hade ingen motivation, samt att viktiga Martin Angeänger startade eget. Två tre spelare hade jobbet och familjen som tog all tid och det får man köpa såklart. Fan tänkte jag, men alla jobbade vidare utan något gnäll alls.

Vi kom ut till vår borg Hejan och mat efter träningen gjorde att gemenskapen blev ännu tightare. Ett litet harmoniläger gjorde att vi knöt ihop säcken vi mot världen.

Med små medel och endast en plan gjorde att vi delade den med minst två lag varje träning och med dom förutsättningarna vi så är det sjukt att vi kan ligga i div tre. Men att gnälla i Saxemara IF är tabu och vi har alltid klarat oss igenom vardagen med små medel. Men vi är starka runt planen och Listerby killarna tyckte det var fantastiskt att vi har så mycket folk runt träningarna och bortamatcherna. Det är så vi fungerar här säger jag och ju mer krafter vid sidan om, desto starkare på planen.

Vi började borta mot Rydaholm GOIF på deras nya konstgräsplan. 2-1 i halvtid till dom, men jag tyckte vi var bra med i matchen. Vi vänder till 4-2 och vi fick starten vi önskade. Segersång direkt och av bara farten så slog vi både Räppe och Älmhult hemma. Fan vi leder serien tänkte jag och så positivt det var i föreningen hade jag inte känt på länge. Magnus sa hela tiden att varje match är bara tre pinnar av 22 omgångar. Vi tog en match i taget och vi visste att i varje match så skulle vi få jaga boll och ta ett enormt jobb i 90 minuter. Vi var ödmjuka inför varje drabbning och vi var väldigt jobbiga att möta.

Rasmus Persson kommer in från Mjällby och höjer nivån om startplatserna och det kändes bra. En del spelare fick givetvis mindre speltid, men dom har köpt det och varit ett stöd istället för en belastning. Dom är precis lika viktiga för mig som dom som spelar, det är helt ärligt.

Vi fortsatte att vinna matcher och jag tycker att tränarna fick ihop det jävligt bra och framåt kändes vi hela tiden farliga och man visste att mål kommer att göras. Det var en trygghet att ha olika målskyttar med Mogge Westerlund i spetsen. När sen försvaret och mittfältet föll på plats, ja då kände jag att vi kan slå precis alla lag i serien. Vi har två tunga förluster som grämde mig lite och det var derbymatcherna där vi bli förstelnade som lag. Det är glömt och vi visade styrka att komma tillbaka direkt efter med vinster.

Nu har vi uppehåll och 25 pinnar inspelade och det är vi nöjda med. Magnus och David har fått ihop elvan till varje match på ett bra sätt och Patrik, Babic samt Simon har oxå varit till stor nytta. 

Jag tycker även att fotbollssektionen och tränarna har ett bra samarbete även om Mange och jag har haft våran duster. Men vi kommer alltid fram till ett bra resultat. Gädda drar som alltid ett stort lass med truppen och även jag försöker vara till hjälp när som. Matte har fått ordning på materialet och vi börjar bli duktiga vid sidan om nu. Kent Gummesson är ändå hövdingen i mina ögon. Men som ni ser alla vill och drar sitt till stacken. Kaj på grillen och alla ungdomar och deras tränare. Från bollkallar till kiosken och entrefolk. Alliansen, styrelsen och alla ungdomar samt Leif Johnsson. Alla är lika viktiga och i slutändan så är det till A- laget som är ansiktet utåt i alla föreningar.

Därför är vi stolta att A-laget har dragit sitt till stacken med bra resultat och att spelarna hjälper till vid sidan om. Livsviktigt att vissa spelare från truppen går in och träna med och hjälper till med ungdomarna för dom ser upp till er.

Nu är det vila ett tag till och jag vet att samtliga ser fram emot den 30/7 då vi har en heldag med träningsmatch mot Räppe kl 12.00 på Hejan samt Fotbollsgolfen kl 15.00 på Gräddhyllan. God mat och dryck samt lite hets mot varandra.

Endast 27 poäng kvar att spela om och det gäller nu att vi löper linan ut tillsammans.

Vi har även haft två tragiska dödsfall i föreningen när bröderna Willy och Kjell Gummesson hastigt gått bort. Även där vill jag tackar laget att vi gick ut och vann dessa två matcher när vi hedrade dessa personer med en tyst minut och en svart bindel. Det värmde mig oerhört såklart. Jag tycker att orden Gemenskap och lojalitet har speglat oss ganska så bra.

Vi fortsätter att vara ödmjuka och vi tar en match i taget.