Arkiv för månad: juli, 2015

Det känns lite skrämmande.

Jag har upptäckt att en nagelfil kan vara skillnad! En sketen nagelfil!

Nu tror ni att jag tänker vässa mina naglar och klösa nån, då har ni fel. Även om jag är lite pervers nog för att gilla rispande naglar från nån av det motsatta könet…men det är en annan historia det. Naglar som spricker och sen hakar upp sig handlar det om. Det är ju ett rent helsicke. Ett rent i-landsproblem, antar jag. Därför att i länder där man jobbar med händerna finns ingen risk att naglar växer. De slits ner, fingrarna blöder istället och de lär behöva plåster.

Men en nagelfil finns nu allid med i min packning för turer i naturen. Det är inte alltid en vass kviv fixar saken, nämligen. Det är när jag har problem med en nagel som jag ser en av de vackraste kvinnor jag någonsin sett. Hon är tiggare utanför en affär. Jag ser på henne, våra ögon möts, jag fastnar i henne, jag blir kär vid ögonkastet. Det varar inte länge. Hon slår ner ögonen. Det var tur för mig, tänker jag. Annars hade jag slitit henne från asfalten, stoppat in henne i min lilla bil och farit iväg.

Jag handlar i affären och åker hem. Frossar i mat och känner mitt hjärta bulta. Kör tillbaka till affären. Den vackra kvinnan är borta. Hon finns inte. Efter flera dagars letande får jag veta att hon rest hem igen. Mitt hjärta blöder. Jag var faktiskt kär. Det varade inte så länge. Kalla det gärna för en flyktig kärlek, vad som helst. Men jag vill inte se henne igen. Det var så smärtsamt se henne sitta och tigga. Hoppas bara det ordnar sig för henne, tänker jag.

I såna situationer är sport bara trams. Ren lek för oss som har det bra. Förströelse och möjligen en chans till att tjäna storkovan. Den dag man blir nöjd med livet finns kanske inte, medaljer och pengar kanske inte räcker…
Djäklar vad jag ångrar att jag inte rövade bort kvinnan som satt där och tiggde. Visst, hon hade kanske borde familj och man hemma, någonstans. Men då hade jag fått vetskap. Nu är det ett stort hål i mitt hjärta.

Noterbart: En krönika ska vara personligt skriven och innehålla egna åsikter. Det är precis det som ovanstående rader står för. Således är det inte Saxemara IF:s uppfattningar som skrivs här, utan de är mina privata åsikter. mats.karlsson@saxemaraif.se